Nu startas min nya blogg upp. Elingb.blogg.se

Jag kommer fortsätta skriva här lite då och då så länge Lazda finns kvar. Men annars hittar ni mig här från och med nu!

Om ni får någon konstig kommentar av mig så är det inte jag som har skrivit! Antingen har någon hackat min blogg eller så kommenterar någon på andras bloggar i mitt namn.

Nu ska jag snart iväg och dansa med Hanna, min lillasyster och Hannas lillasyster. Det var verkligen jätte länge sen jag dansade så vi får väl se hur det går hehe... Men jag var faktiskt ganska duktig när jag var liten.

I kväll eller i morgon kväll blir det ändring här. En ny blogg är på g och designen är nästan klar.

Foto: Jag

Nu har jag nyss kommit hem från att ha varit och kollat på DM i hoppning för storhäst. Vissa hästar är verkligen stora! Jag tycker att CD i vårt stall är gigantisk men när man såg honom bland alla de andra hästarna såg han jätte liten ut. De hästarna vi har varit och kollat på är ju nästan som små ponnyer om man jämför dem med de som var med och tävlade idag. I och för sig var det 1.20-1.30 de hoppade men ändå. Nej, jag håller mig till lägre hinder. Än så länge i alla fall!

Sista svängen mot sista hindret. Alla bilder är från min och Lazdas första och enda lokala hopptävling... Alla bilder är fotade av Frida

Som jag har skrivit innan brukar jag följa med Hanna till hennes stall och rida på en häst som heter Herman ibland. En gång i somras hade vi med kameran och nu har Hanna skickat bilderna till mej. Herman är stor, över 170 cm så ja... Han är stor! Han är 21 år gammal och han är så rolig att rida, han kan nästan allt. Ni behöver ju inte titta för mycket på min fula sits haha.

Foto: Hanna

Jag har gjort typ två kapitel No nu så nu sitter jag och spelar gitarr på mitt rum. Jag kan ju spela piano men gitarr har jag aldrig kunnat. Men pappa har lärt mig lite nu så nu kan jag typ G E C och D. Alla i min familj (förutom min lillasyster) spelar något instrument.

Denna veckan är inte riktigt min vecka. Jag är på deppigt humör och allmänt otaggad. Men i morgon åker vi nog och tittar på en till häst.

Seriös som vanligt när det ska fotas!

Nu har jag och Minnie varit i skolans källare och fotat med en greenscreen. Det var ett ganska läskigt ställe, ett skyddsrum och en gammal skjutbana. Ingen av oss, eller i alla fall inte jag, var på så bra fotohumör idag heller. Men det blev säkert någon bra bild!

Haha!

Idag började elevens val, bloggning för mig och Minnie. Men det verkade som om båda två hade en dålig dag, ingen inspiration eller fantasi. Jag var dessutom trött hela dagen och den blev bara värre och värre. Denna dagen var verkligen en skitdag, den värsta på länge. Men som tur var skrattade vi (jag och Minnie) på som vanligt tillslut. Tack för att du finns, och alla mina andra vänner också såklart ♥ I morgon, då kör vi!

I morgon åker vi och kollar på häst nummer 15...

Nästa vecka blir det mycket ändring här på bloggen då jag ska blogga hela veckan i skolan. Vi får se hur det blir men jag har väldigt stora förändringar på gång. Kan ni gissa vad?

Foto: Jag

(bilden har inget med inlägget att göra)

Äntligen helg! Denna veckan har vi haft ovanligt mycket i skolan så nu är det riktigt skönt med helg. Nu ska jag snart åka till stallet och rida Steppas. Och så klart mysa med Lazda... ♥ Sen ska jag hem och bara njuta av att vara ledig och att inte ha något prov nästa vecka. Sen på söndag ska vi åka och titta på en häst. Jag är verkligen förväntans full för den hästen men man vet aldrig. Den som verkar perfekt kan vara jätte dålig och den som verkar jätte dålig kan visa sig vara den perfekta.

I skolan idag hade jag samtal med studie och yrkesvägledaren. Jag tycker att det är jätte svårt att välja men jag har hittat en linje som verkar helt perfekt. Väljer jag den kommer den innehålla media, foto och ridning. Helt perfekt! Men man vet aldrig, jag kanske ändrar mig om ett dag.

Nu har jag kommit in i en period där jag är riktigt bloggsugen igen. Nästnästa vecka är kommer vara lyx för jag och Minnie ska blogga heeela veckan i skolan. Så räkna med förändring!

♥

Uppdateringen just nu är inte den bästa. Men jag har lite mycket i skolan nu, så tyvärr får bloggen ligga nere tills i morgon. I helgen väntar förhoppningsvis provridning nummer 14. Men jag hoppas verkligen på den för den verkar nästan perfekt. Kanske för bra för att vara sann igen...

Bild från en av hästarna vi provred, Light My Fire. (Och ja, jag rider lätt så sitsen ser lite kul ut...)

Idag red jag den korta rundan på Steppas igen. Super bra gick det! Verkligen jätte bra, mycket bättre än någon av de andra gångerna hittills. Eftersom att han har varit skadad är han ju under igångsättning men han ska ändå jobba (på rakt spår då, inte på massa volter och sånt) så att han inte tappar för mycket. Så när jag rider försöker jag först bara få honom avslappnad och sen lite mer samling (i form som man brukar säga ibland) så att han lättar i bogen och tar mer vikt på bakbenen. Efter det travar jag några steg i taget i lite omgångar. Idag satt jag ner några steg för att lättare känna hur han travade, så att han inte haltade. Det kändes super! Och han lättade verkligen i bogen och blev jätte mjuk i munnen idag.

Han lyssnade även jätte mycket på min sits. Om jag bara råkade luta mig lite åt ena hållet eller sitta lite snett flyttade han sig. Jag kunde också reglera om jag ville att han skulle ta långa eller korta steg i skritten. Målet var ju att han skulle vara avslappnad och ta långa mjuka steg och det funkade ganska bra det med. Idag hade jag dressyrsadeln, hopptränset (som vanligt haha), benlindor fram och ingenting bak.

Lazda och Steppas en dag i somras

Nu har jag precis kommit in från att ha varit ute och tittat på stjärnfall. Jag har nog sett mellan 5-10 stycken. Jätte mysigt verkligen! Så ett tips är att passa på att gå ut och titta på stjärnfallen i kväll, det skulle komma flest nu runt 23.00.

Bild: Google

Foto och redigering: Jag

Idag var jag ute och fotade med Minnie. Först var vi i en kohage med massa kossor. Där var det jätte bra ljus, det enda jag har redigerat är att lägga till lite värme. Sen var vi i vår skog. Vi har faktiskt en alldeles egen skog hemma. När vi hade varit där en stund blev det mörkt så det var lite svårt att fota men vi stannade ändå. Då sa Minnie "Elin, jag tror att det kommer någon i skogen". Jag: "Nej men det är säkert bara grannarna som är i sin trädgård". Sen hörde jag också fotsteg. Vi sprang så fort vi bara kunde med kameror, väskor och allt ut ur skogen och in i huset. Sen skrattade vi tills vi låg på golvet med tårar i ögonen. En helt vanlig dag för Elin och Minnie.

Foto: Minnie Redigering: Jag

Efter fem veckor har min kamera äntligen blivit klar! De hade fått byta ut hela spegelhuset och slutaren. Men efter exakt fem veckors väntan har den äntligen blivit klar. Jag har redan en fotodag planerad med Minnie i morgon. Åh jag har så många idéer och är jätte taggad på att äntligen få fota med en riktig kamera!

Jag var och "fotade" (jag var modellen) med Yiyi och Viktorija idag. Super kul verkligen och de är så grymt duktiga på att fota båda två! Det var också jätte kul att få vara "modell" för en dag faktiskt. Tack Yiyi och Viktorija för en super kul dag!

Visste ni förresten att jag faktiskt har blivit erbjuden eller vad man ska säga att jobba som modell? På GHS (Göteborg Horse Show) för ett eller två år sen var det en som kom fram och frågade om jag inte kunde tänka mig att jobba för dem. Men tyvärr var jag väldigt väldigt blyg på den tiden och är fortfarande så jag tackade nej. Men men, det är ju alltid kul att ha fått frågan.

Bloggen har varit ganska död de senaste dagarna och det beror på att det händer så mycket just nu. Egentligen har jag jätte mycket att skriva om men jag har inte haft någon motivation till att skriva här. Men nu kommer det bli mycket bättre med det då jag ska ta hand om lilla Steppas när Frida är borta. Jag ska sätta igång honom nu i fem och en halv vecka. Mest skritt och lite trav. Det kommer antagligen komma upp en egen kategori för lilla Steppas snart!

Fina lilla Steppas, foto: Jag

Just nu ligger jag i sängen och försöker plugga lite fysik. Inte världens roligaste kanske. Speciellt inte när man har världens förkylning och hostar som en gris hela tiden. Men men, det är bara att göra sitt bästa. Jag hoppade 4.30 idag på idrotten, mitt personliga rekord. Hade jag inte gjort övertramp på ett av hoppen hade jag hoppat 4.50. Bara några decimeter kvar till min lillasysters rekord 4.57...

Annars mår jag typ... konstigt. Det är höst nu. Jag går liksom runt som i en mardröm och väntar på att det sista steget ska tas. Dagarna går och tiden rinner iväg. Jag är sjukt ledsen och det är svårt att veta vilka som verkligen bryr sig. Vilka som stannar kvar och vilka som bara finns när det passar dom. Men jag har bra vänner. Och ni vet vilka ni är. Hade jag inte haft er vet jag inte var jag hade varit nu. Skolan är typ höjdpunkten på dagen även om det sista jag vill på morgonen är att gå upp. Min kamera kommer väl snart tillbaka hoppas jag, jag har jätte många bilder jag inte har hunnit lägga över på datorn och nu går det ju inte. Jag har ingen kortläsare.

Åh jag vill att tiden ska gå. Jag vill att mardrömmen ska vara över. Men jag vill inget hellre än att få vara med Lazda. Jag har nog aldrig varit med om något värre än detta.

Sommaren 2009. Den bästa tiden i mitt liv. Då var det du och jag. Inga problem och att var perfekt. För bra för att vara sant...

Idag sprang vi en slinga på ca 4 km. Min tid blev 21.03 minuter. Jag är faktiskt väldigt nöjd med det med tanke på att jag inte tränar eller har gjort någonting på över ett år. Så jag är nöjd! Annars har det inte varit världens bästa dag, det känns som om jag har haft otur i allt...

Tack för era fina kommentarer, det betyder jätte mycket <3

För några dagar sen gick min kamera sönder -.- Man kunde kolla på bilderna men inte fota eller filma. Idag lämnade vi in den och jag får tillbaka den om 2-3 veckor... Kul att man får fota med sin kompaktkamera nu. Just nu, sista tiden med Lazda vill jag ha fina bilder med bra kvalité men inte ens med det har jag tur. Och jag har ingen kortläsare heller så ca 100-200 bilder ligger på minneskorten just nu. Någon som har lust att byta liv med mej?

Kan det bli värre än såhär? Lazda är snart borta, vi hittar ingen häst och kameran är sönder. Jag vågar inte ens tänka på hur det kommer bli sen.

Idag har varit en liten deppdag vissa stunder. Vi var ju borta i lördags och igår när jag var i stallet var Lazda så mysig. Hade jag fått önska mej precis vad som helst hade jag önskat att Lazda var frisk. Att vi kunde ha henne hemma i trädgården och att vi kunde rida, hoppa och tävla. Men det är helt omöjligt och när man tvingas börja tänka på vilket sätt man ska avliva sin bästa vän på känns livet helt sjukt äckligt och orättvist. Jag vet ju att tiden går, dagen närmar sej även om det inte är bestämt exakt vilken dag ännu. Det är inte lätt att göra sitt bästa i skolan. Att le och se glad ut även om man innerst inne gråter. Det är inte lätt att sitta hemma och göra läxorna när man är totalt omotiverad att ens gå upp ur sängen på morgonen. Det är inte lätt att somna när man med tårar i ögonen tänker på hur mycket man älskar sin häst. Men livet är inte lätt. Och vissa får lära sej det den hårda vägen medan andra glider på ett hav av pengar och tur.