Life is a nightmare
Jag var i stallet för ett tag sen. Lilla Lazda var lite tjurig.
Det var jobbigt, alla tankar kommer. Det är nästan jobbigare när man vet att hon skulle kunna leva ett hyfsat bra liv bara i hagen. Några uteritter någon gång då och då. Gå med Steppas i hagen hela tiden. Hon skulle ha det ganska bra.
Men samtidigt. Hon skulle aldrig få hoppa igen. Aldrig få galoppera i full fart på ängen. Aldrig rida ett dressyrprogram. Aldrig träna. Aldrig tävla. Bara gå hemma hela tiden. Resten av hennes liv. Och hur länge till kan hon leva? Hästar kan bli 30 år. Hon är 15. Skulle hon klara av 15 år i hagen. Jag vet inte.
Och sen har vi ju mig. Ni måste ändå förstå att jag vill rida mer än bara uteritter någon gång då och då. Jag vill tävla. Jag vill träna. Men jag vill göra det med Lazda. Hon och jag. Det var inte meningen att det skulle vara såhär. Jag och hon skulle ju ut och visa att vi kunde.
Det kommer aldrig aldrig bli så. För Lazda har spatt. Inte nog med det, hon har en stor skada i gaffelbandsfästet...
Det är nästan så att jag önskar att jorden hade gått under i går...
Kommentarer
Postat av: Minnie
Elin gumman du vet att jag finns om du vill snacka <3
Postat av: NellieB
Å gud va hemskt. Stackars dig...å din ponny oxå.
Mne ja vet en häst som har spatt å som tävlar. Hon kanske kan bli bra med hjälp?
Tycker synd om dej...man får en klump i magen när sånt händer andra. Kanske d e min otur en dag.
Stora kramisar på dej från lilla mej.
Postat av: josse E
:´(
Postat av: Frida
Finns självklart om du vill prata elin <3 riktigt tråkigt <3
Trackback
